Idag blev det lastträning efter lunchen. Först var det Delta och vi var VÄL förberedda med tanke på hur dum hon var när vi hämtade henne.. Men idag gick det riktigt riktigt bra. Med lite övertalning gick hon in och ut som vi ville. Det är kul att se att det hänt så mycket med henne sen hon kom hit ändå. För även om vi inte tränat lastning en enda gång så syns resultatet av allt annat jobb där direkt. Jättkul att se!
Amber var något envis om man säger så.. Hon gick mer än gärna upp med frambenen, men sen tog det stopp... Giraff-halsen kom fram och oj så stark den lilla pluttehästen blev... Men tillslut gick hon in mycket snällt och då var det problem att få ut henne, så gick in en gång till och då gick hon rakt på och sen lite tveksamt ut, men hon var riktigt duktig!
Sist ut var det Milano och vi lasttränade ju honom en del i somras, vi stängde aldrig utan bara gick in och ut. Men han bokstavligt talat sprang in i transporten, jag blev verkligen sjukt förvånad! Sen kunde vi backa ut och in igen utan några som helst problem. Vi stängde bommen utan problem, stängde luckan utan problem, stängde rullgardinen med mamma klättrandes där bakom utan problem. När mamma var lite klantig och släppte rullgardinen sista biten när vi öppnade blev han lite rädd, men absolut inte mer än så, sen slappnade han av igen! Så öppnade vi, stod kvar en stund och sen gick vi ut. Då var han redan påväg in igen! Hoppas det håller i sig, då blir det inte svårt att lära honom lasta sig själv!

Duktiga hästar och bra träning för oss alla! Viktigt med sådana här övningar också, det visar var man har hästarna och hur mycket de respekterar en och litar på en.

På kvällen blev det ett dressyrpass på Bettan, var inte ett dugg taggad då de senaste passen gått åt pipsvängen.. Men idag tog jag fighten! Hon är inte helt genom kroppen, vilket resulterar i sega bakben och STARK mun. Så de andra dagarna har jag inte orkat ta igenom allt, för tänk att bara hålla emot och samtidigt aktivera bakifrån och bara hålla handen stilla och se till att hon går genom kroppen.... Men idag var hon inte riktigt lika stark, så jag passade på. Hon sparkade och sparkade, och sparkade och sparkade.... och tillslut så gav hon sig och helt plötsligt fick man en ny häst. Nej inte helt, men vissa steg satt jag på en asfin häst och några andra steg satt jag på en jag vet inte vad ens.. Men det är de bra stegen som räknas och bara dom blir fler och fler igen är det viktigaste.
Hon har musklat på sig en hel del nu, vilket antagligen är anledningen till steget bakåt. Alltid ett steg fram, två steg bak.. Men det positiva är att när jag får igenom dethär så blir hon förhoppningsvis kalasbra!
Sen har jag tänkt på en sak, känns det bra varje dag, då jobbar man inte tillräckligt, det ska vara tungt och jobbigt både för en själv och hästen. Sen ska det bli lättare och lättare på samma nivå. Men när den lättaste nivån blir bra, då ska man pressa ännu mer och då blir det asjobbigt igen... Men det är väll charmen!?
Gjorde mest öppna på volten i trav, försökte ha stilla hand med jämt stöd och dutta med spöet för att aktivera bak. Det tycker hon är svinjobbigt, men det är STOR skillnad från när vi var i Tyskland.
I galoppen började vi med ökning på trekvartslinjen, samla upp så mycket man bara kan in i en halt. Så försöka få piruett galopp in i halten. Inte lätt och det blir inte alltid direkt bra, men övningen ger resultat i allt annat. Sen kunde jag samla galoppen plättlätt på volten utan att behöva använda händerna!! Vilket inte har gått de andra dagarna.
Så jag är nöjd, imorgon får hon nog springa med dipon över bommar, är nog välbehövligt!