Nu har jag ridit första passet för Hubbe och fanns det några tvivel innan om vad jag gör här så är dom helt bortspolade nu. Nu vet jag precis vad jag vill och vad jag ska göra här, kämpa.
Hubertus hoppade upp och red Bettan från början. Han tyckte att Bettan var lite slö i sina reaktioner, både i munnen och för skänkeln. Han visade mig att jag måste verkligen våga släppa på benen och att hon fortfarande går fram, annars MÅSTE jag bli arg. Jag förstår det, men det blir så lätt när man är själv att man bara sitter och mesar.. Så bra att jag är här!
Han fick henne riktigt rund och fin i formen och hon kunde sträcka ut halsen ordentligt. I galoppen märkte han hur hon spände till med en gång och han löste det åt mig. Jag blir ju själv spänd så fort Bettan blir det, framförallt har jag ju aldrig fått igenom henne så bra och det är svårt att veta hur långt man ska gå när man inte vet vad man letar efter. Han fick henne att gå fram samtidigt som hon inte blev stark, kul att se att Bettan blev så himla fin.

När jag hoppade upp satte vi på en inspänning som fungerar lite som dipon. Men jag fick alltså två tyglad och den hjälpte mig att komma åt nacken. Hon var riktigtriktigt fin. Lyssnade mycket bra för skänkeln och jag kände att jag fick kläm på att jag fick henne rund för att sedan låta henne strecha ut halsen. Galoppen var riktigt bra idag, jag fick rida på ordentligt framåt i fattningen, så att hon inte har en chans att stanna upp, vilket gav bra effekt såklart.
Jag är hur nöjd som helst med dagens ridning verkligen, nu ska vi bli bra. Det är bara så!

Snart ska jag ut och kika på en annan lektion han har och sen ska jag promenera med Bettan.
Imorgon ska jag följa med Johanna på en tävling, a big show som dom säger, så det är nog en ganska stor tävling. Intressant och lärorikt!
XOXO