Idag longerade jag Mille samtidigt som Sofie & Jerry red med Mersis & Carola. Andra gången han var i ridhuset med någon han inte känner. Hur kan detta komma sig? Men iaf, han blev lite spänd av Mersan & Carola och bockade en del i galoppen. Gullehäst! Så fort de smackade eller la på spöet så reagerade han. Han måste ju lära sig att kocentrera sig på mig. När han kändes avslappnat hoppade jag upp. Då spände han till direkt. Så brukar han inte vara. Så mamma hade mig på linan idag. Vi skrittade runt i ridhuset, förbi läskiga täcken på sargen och min jacka på marken. Och tussen såklart!
Han skötte sig ändå riktigt bra. I slutet travade vi en del och då började han slappna av ordentligt. Eftersom han var så spänd i början så ville jag inte rida samtidigt som Sofie & Jerry red ordentligt. Så när de hade haft sin skrittpaus så slutade jag. Men jag är nöjd ändå. Det gick inte lika bra som vanligt, men det kan det ju inte alltid göra! Han skötte sig ju bra trots att han var spänd. Det jag tycker är svårt är att man inte riktigt vet hur han ska reagera när han blir rädd eller tycker att jag är jobbig. Då blir jag lixom lite mesig istället. Inte bra. Men jag känner ändå mig säker där uppe, för det känns verkligen inte som att han vill mig någonting ont.

Sen blev det Bettans tur för ett dressyrpass. Red med martingalen idag. I början fokuserade jag endast på att ha ett stöd i handen och att hon gick fram för skänkeln. Jag struntade i formen och gjorde mycket övergångar, för att få fram henne ordentligt. Hon har som sagt kommit in i en svacka nu. Och då måste man ju backa lite i utvecklingen. Kruxet är bara att det är så himla tråkigt när det blir sådär. Jag blir frustrerad och börjar då rida för mycket med handen, vilket jag vet är fel. Men jag gör det omedvetet. Det känns rätt, men det är fel. Jag är så medveten om det, men det är så svårt. Då är det bra att mamma finns, så att hon kan påminna mig!
I slutet blev hon faktiskt fin. Inte så fin som hon var förra veckan, men finare än de sista gångerna. Avslappnad och rund i formen. Det gillar vi!
Nu är det helt enkelt bara att kämpa vidare, så att vi kommer ut ur svackan. Problemet är bara att jag tycker att det blir så tråkig ridning, så då har jag ingen lust istället. Men jag måste ta tag i detdär, för annars blir man inte bättre och det är ju det jag vill.
Imorgon blir det nya tag utan martingal, så får vi se var det leder!
XOXO