Nu är tågbiljetterna till skövde bokade och klara. Jag beger mig måndag den 15/3 dit ner, för att sedan komma hem på söndagen efter det. Har funderat väldigt mycket på flytten den senaste tiden. Vart jag än går och vad jag än gör så finns den där. Det spelar ingen roll om jag är vaken, sover, läser, glor på tv, sitter vid datorn eller umgås med någon. Alltid finns den där.
Hmm, min bästis matilda fick mig att börja grina idag. Hon har ju skrivit en så himla gullig kommentar och när jag såg den insåg jag att jag lämnar allt, verkligen ALLT här hemma. Okej, jag tar med mig hästen, men resten då!? Jag har alltid haft matilda så nära mig, och även om vi inte träffats alltför ofta har hon ju alltid funnits där. Nu kommer hon vara fyra timmar ifrån mig. Och min familj, som jag har levt med hela mitt liv, ska jag byta familj nu? Nej min familj kommer ju såklart alltid vara min, men jag kommer inte ens att träffa dom en gång i veckan. Allt blev så tydligt nu. Hur mycket kommer jag inte sakna Andreas då? Det är ju helt sjukt att vi ska bo så långt ifrån varandra. Men ja, vi kommer att klara av det och allt sånt, men såklart kommer det att bli tomt och ensamt. Och jennifer, som jag träffar varje dag. Hur ska allt gå utan henne?

Jag vet att jag kommer få det jättebra och jag ser verkligen fram emot tiden där nere. Men såklart så springer verkligheten ifatt och man måste få vara lite ledsen ett tag. Det är ju inte så kul att lämna alla nära och kära. Men bara så att alla vet, man får komma och hälsa på så mycket man vill. Det har Jenny lovat mig!
XOXO