Idag på tåget blev jag lite rädd, världen är verkligen fylld av läskiga människor. Jag började med att ringa Ola på Högbo igen eftersom att han inte svarade igår. Och då var det en lite skum kille som satt på andra sidan i tåget. Men sen bytta han plats och det var inte särskilt mycket mer med det. När vi bytte i västerhaninge satte han sig i fyran bredvid min fyra igen och sen helt plötsligt medan jag kollade ut hade han bytt plats och börjat prata med mig. Jag blev inte bara lite förvånad eftersom jag lyssnade på musik och hörde ingenting.
Han sa till mig att jag verkade vara en sån där genomgod människa, som vill alla väl och inte har något hat inom mig. Och ja, vad ska jag säga. Han hade suttit och lyssnat på hela mitt telefonsamtal med Ola och började prata om det och massa bajs. Nej gud så konstig han var, det måste jag ju verkligen säga. Men det är ju tur att det är någon som tror att jag är en snäll människa, för det är jag ju trots allt innerst inne!
XOXO