Nu har jag varit hos sjukan. På ett sätt känns det skönt och på ett annat sätt lite mindre skönt. Hmm.
Jag har tydligen jordens jävla järnbrist, vilket kan hänga ihop med min kära vän glutensjukdomen. Eller så har jag någon blödning i tarmen eller ja, helt enkelt någonting annat. Jag ligger iaf långt under vad man ska ha och doktorn tyckte att han såg det på mig, jag såg lixom lite ut som ett spöke tyckte han. Genomskinligt vit alltså. Kul att höra det.. Nej men nu har jag fått järntabletter som ska intas 3 gånger om dagen till att börja med och lite andra roliga prover ska också tas för att se om det är så att jag blöder i tarmen.
Jag har nämligen alldeles för lite blod i min kropp, vilket innebär att jag får hög puls snabbt eftersom att blodet måste cirkulera mycket snabbare än vanligt. Dessutom blir man väldigt väldigt trött och det stämmer ju in som handen i handsken. Det lite mindre roliga är att det kan vara så att jag måste äta järntabletterna hela mitt liv. Kanske inte så jobbigt, men ändå. Dessutom finns risken att magen protesterar totalt på tabletterna och är det så och det inte går över får man ta sprutor istället. Jättekul, verkligen..
Nej men jag hoppas att det räcker med tabletterna helt enkelt, så får vi hålla tummarna. Tre veckor sa han att det skulle ta för mig att få tillbaka all min ork igen, så det är ju bara hoppas att det är så. Kanske att vi dessutom tar kontakt med en specialist på området om sköldkörteln. Får se hur det blir med det, men mina värden låg ju verkligen på gränsen där också. Så om en månad ska det iaf tas nya prover och se om järnet har fixat till sig och då får man ju se vad som händer.

Håll tummarna för mig, men det vore ju så typsiskt mig om det skulle vara så att det inte bara är att ta några piller ett tag och sen bli bra.
XOXO