Nu sitter jag här igen, har iaf varit i stallet och mockat och så. Nu börjar det dessutom verkligen bli dags att hoppa in i duschen, men jag är så lat idag.
Men igår iaf när vi städade i sadelkammaren så kom jag att tänka på ponnytiden. Alltså inte mersans tid, hon var början på det seriösa i ridningen. Men kan kalla den så mycket. Ponnylonny och Lonnyponny tiden. Busungarnas tid. Monsterponny tiden. Rida barbacka och hoppa sjukt höga hinder-tiden. Lära bushästarna att inte smita varje gång vi skulle gå till hagen-tiden Skena runt sandtaget på bäst tid-tiden. Åkersmygartiden. Eller bara Wille & Casper tiden. Fy tusan vad jag längtar tillbaka. Jag, Matilda och våra busponnysar, det var tider det. Jag hittade en grön hängar grej som jag hade gjort i träslöjden som det stod casper på, vårt recept på mumstårta, matildas gamla ryktlåda, caspers gamla täcke och ja, allt sådant man bara inte tänker på att man har.
Fy vad kul det var när man inte brydde sig om hur det såg ut när man red. Att ta tid på hur fort man kunde galoppera runt sandtaget. Då menar jag verkligen från stallplan till stallplan, ingen direkt uppvärmning, ingen seriös ridning. Det var bara roligt. Allt kul vi har hittat på, det var nog den roligaste tiden i mitt liv!

Juste sen har jag glömt att säga, men Sofie V kommer att rida mersan på måndagar eftersom att den andra Sofie inte kommer att kunna rida. Så jag tänkte att jag kunde behöva lite hjälp med tanke på att jag slutan halv fem på måndagar framöver.. Men hon tackade jag med ett SMILE på läpparna och det känns verkligen kul att alla bara älskar mersan. Men ingen älskar henne så mycket som jag!
XOXO