Fredagen som började så bra slutade som ett helvete. Ett rent jävla helvete. Jag lyckades hålla tårarna borta ganska länge och vi hade riktigt roligt, men sen gick det inte längre. Allt bara sköljde över mig. Fan, det finns inte så mycket att säga. Tystnaden talar nog för sig själv skulle jag vilja säga.
Jag vill hem. Jag vill krama mamma. Jag vill krama mormor. Jag vill krama pappa. Jag vill krama alla. Fan.

Tack Matilda, du är världens bästa vän, jag älskar dig så sjukt jäkla mycket. Du räddade mig igår, hela tiden. Du var där vareviga sekund, hjälpte mig genom hela kvällen. Det finns ingen bättre människa än dig. Jag är så otroligt glad och tacksam över att du är min bästa vän, bara min. Imorgon blir det globen också, du hjälper mig att se igenom allt det mörka just nu. Tack för att du finns!
XOXO