Varför aldrig känna sig nöjd. Eller aldrig och aldrig är ju synd att säga. Men varför inte känns att man räcker till, att man inte är tillräcklig. Två prov idag, fick det bästa som gick och sen att en liten bajsgrej kan få en att känna sig sämst i världen. Prutt på det, prutt på att man tar allt personligt då, att bara känna sig ledsen. Men smällar man får ta antar jag. Just idag önskar jag att det var sommaren tvåtusenfyra, med min bästis. Men man växer väll ifrån varandra antar jag.
XOXO