take me home

Sjuttiofyra dagar kvar.
Jag vill ha det som vanligt,
jag vill kunna tävla igen.
Jag vill kunna busa igen.
Jag vill träna igen,
jag vill bara ha allting som vanligt:



Sjuttifoyra dagar. Det är ganska lång tid kvar,
det är inte ens säkert att det kommer bli helt bra.
Fan. Fanfanfan, jag vill att det ska bli som vanligt.
Jag vill, jag vill, jag vill!
Den här ponnin är det bästa jag vet, jag kan verkligen
inte leva en sekund utan henne, hon är bäst!

För världen är du någon, men för mig är du världen <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback