Longering
Idag fick båda hästarna springa på lina..
Jag har det lite tufft nu och inspirationen ligger på noll, vill helst bara ligga och sova.. Men jag och mamma bakade peppisar idag och det fick mig på lite bättre humör!
Milano skötte sig som alltid riktigt bra på linan, han är så lätt att ha att göra med! Han fick galoppera en hel del och det gjorde han riktigt bra idag, det blir lättare och lättare för honom varje dag. Han jobbar i låg fin form och verkar älska allt som hör jobbet till.
Efteråt busade vi lite och tränade lite lydnad. Han är som en hund. Går inte längre än en meter ifrån mig och är bara allmänt söt. Vi klickar så himla bra! Han är mina drömmars häst faktiskt, vi bara fungerar så himla bra ihop!
Sen var det bettans tur och det gick också bra. Spände in henne mellan frambenen och hon var väldigt avslappnad i början och frustade och hade sig! Även vänster galopp var riktigt bra idag. Men sen bytte vi varv och då blev hon spänd.. Men vi tog oss ur det med massor av övergångar och tillslut blev hon bra även där!
Nu är det dags att sova.
Bajsväder..
Så Bettan fick äta lite med fleecetäcke och ylletäcke på och sen begav vi oss till ridhuset, när vi kom fram såg vi ut som snögubbar... Bettan skakade igen när vi kom till ridhuset, stackaren, har aldrig sett en häst frysa så mycket.. Så vi tog en riktigt lång uppvärmning med täcke på så att hon skulle bli riktigt varm. Jag fokade bara på att vara mjuk och still i handen och inte foka så mycket på formen och såklart då blir det ju bra.. Konstigt detdär..
Hon var riktigt bra i alla gångarter och blev riktigt avslappnad, så det kändes asskönt att ha hittat tillbaka till det.
Sen gjorde vi öppna på volt i trav, vilket gick mycket bättre idag. Inte alls lika hackigt och buppigt. Det svåra är att hon saktar ner så jäkla mycket (för att det är jobbigt), och när jag då går på med spöt så antingen flyttar hon för mycket eller så buppar hon med rumpan.. Men som sagt mycket bättre idag, vilket är jätteskönt. Hon blev inte alls lika stark, så då kan ju jag få ut mer av det. Men jag måste verkligen träna på min sits igen, så får nog lov att bli en hel del pass utan stigläder nu igen.
I galoppen tränade vi samling och ökning. I vänster var det lite svårare, hon kommer inte riktigt tillbaka till samma lugna galopp där och inte heller de riktigt stora sprången i ökade, men det blir bättre och bättre för varje övergång jag gör, så det är bara träna,träna,träna. I höger gick det kalasbra. Kunde samla ihop jättemycket med nästan inget tryck i handen alls och sedan öka på ganska bra. Jag rider ju konstigt när jag ska öka, antagligen från den dåliga tiden och förväntar mig att det ska gå lika dåligt. Men det är klart att det gör det när jag rider som att det ska bli spänt, men det blir bättre och bättre faktiskt.
Avslutade med lite öppna längs långsidan, Bettan var trött och det gick sådär, hittade inget riktigt bra flyt och hon tjaffsade emot en hel del, men i slutet blev det bättre.
Längtar verkligen tills vi får upp speglar i ridhuset, då kan jag kontrollera om formen är bra, då jag har svårt att känna det. Idag har jag faktiskt ingen aning, för formen kändes halvbra, men ändå tror jag att det är ganska bra. Jag ser framför mig en kalle anka häst, men ser jag henne på film ser det ju ändå helt okej ut lixom.
Så nu har jag bestämt mig för att försöka lita på att formen är bra och är den inte det så kommer den bli bra när hon blir bra, så länge hon inte spänner upp nacken som bara hon kan.
Millen fick vila idag, då vi helt plötsligt bestämde oss för att käka julbord på sjöbodarna. Det var mysigt och lite julkänsla har faktiskt krypit sig in!
Nu blir det julkalendern och sedan sängen, imorgon har jag sovmorgon! Hoppas att Arthur är trötter!
Fredagsmys
Men jag linade iaf Bettan efter insläppet. Jag var väl förberedd, tog med två inspänningar, ett delta och dipon. Hon har ju en förmåga att spänna sig rejält när jag står på marken.... Konstigt då man kan släppa en bomb bredvid henne när jag sitter på eller när hon står still.. Det har inte kännts som att dipon hjälper henne så mycket, då det vissa dagar är jättebra och andra dagar katastrof.. Och hon har lärt sig smita undan den, vilket inte är bra.. Så jag började med att spänna in henne vanligt (alltså med två inspänningar på varje sida), till en början var hon fin, sökte sig ordentligt neråt i skritt och början på traven och sen blev hon spänd. Där kan hon ju verkligen smita undan då hon bara pressar upp nacken och inte jobbar genom kroppen.
Så då satte jag en inspänning mellan frambenen och i ett delta i bettet och då blev hon faktiskt riktigt bra. Hon blev väldigt avslappnad och även när hon spände till så blev hon fin igen ganska så snabbt. Gjorde rätt mycket övergångar skritt/trav och det gjorde hon kalas. Sen var det galoppen, den evigt jobbiga hatiska galoppen. Japp så känner jag varje gång jag står på marken och ska få henne att galoppera.
Det räcker att jag VISKAR och då menar jag verkligen viskar ordet galopp och hon flyger fram drar upp huvudet och börjar med sina dåliga galoppsprång som hon hade från början när hon kom.
Men idag spände hon till lite och sen blev hon bättre. Jag lät henne galoppera ganska mycket i varje varv så hon skulle få tid till att slappna av, vilket gav resultat, struntade i att göra mycket övergångar då fattningen gör henne spänd.
Högergaloppen är mycket bättre än vänster, vilket den är även när jag sitter på.. Undra vems fel det är!? Hahaha! I höger släppte hon jättebra och strechade ordentligt medan vänster var lite svårare, men ändå helt okej.
Jag blev förvånad över att hon ändå var så bra, för sist jag longerade henne med inspänningar (alltså överhuvudtaget innan tyskland) sprang hon som en giraff med shettissteg... Inte bra alltså! Så någonting bra måste jag nog ändå ha gjort där uppe.. Jag har medvetet struntat i att longera henne innan vi åkte till tyskland då jag inte tyckte att det gav någonting att hon sprang runt sådär. Då har jag tömkört istället då det ger mycket mer.
Ganska intressant var att se från marken hur mycket halsen varierade när hon var spänd och inte spänd. Inte konstigt att det känns så dåligt när hon spänner till när jag sitter på ryggen. Det kan vara för bara någon sekund, men man ser på steget, ryggen och på halsen att någonting är lite knas. När jag sitter på får jag ju dock känslan av att hon tar upp huvudet, vilket hon INTE gör. Hon är i en stadig form, men man ser att hon spänner till. Det var bra för mig att se, då vet jag att jag bara ska hålla i och driva och inte behöver försöka strecha ner henne i de lägena utan snarare när hon blir bra igen.
Milano fick vila idag då dagen blev oväntat kort, tar ett pass på honom imorgon igen. Jag blir ju alldeles varm i kroppen bara jag tänker på det!
Nu ska jag titta på bron och ha fredagsmys med Arthe!
Torsdag
Amber var något envis om man säger så.. Hon gick mer än gärna upp med frambenen, men sen tog det stopp... Giraff-halsen kom fram och oj så stark den lilla pluttehästen blev... Men tillslut gick hon in mycket snällt och då var det problem att få ut henne, så gick in en gång till och då gick hon rakt på och sen lite tveksamt ut, men hon var riktigt duktig!
Sist ut var det Milano och vi lasttränade ju honom en del i somras, vi stängde aldrig utan bara gick in och ut. Men han bokstavligt talat sprang in i transporten, jag blev verkligen sjukt förvånad! Sen kunde vi backa ut och in igen utan några som helst problem. Vi stängde bommen utan problem, stängde luckan utan problem, stängde rullgardinen med mamma klättrandes där bakom utan problem. När mamma var lite klantig och släppte rullgardinen sista biten när vi öppnade blev han lite rädd, men absolut inte mer än så, sen slappnade han av igen! Så öppnade vi, stod kvar en stund och sen gick vi ut. Då var han redan påväg in igen! Hoppas det håller i sig, då blir det inte svårt att lära honom lasta sig själv!
Duktiga hästar och bra träning för oss alla! Viktigt med sådana här övningar också, det visar var man har hästarna och hur mycket de respekterar en och litar på en.
På kvällen blev det ett dressyrpass på Bettan, var inte ett dugg taggad då de senaste passen gått åt pipsvängen.. Men idag tog jag fighten! Hon är inte helt genom kroppen, vilket resulterar i sega bakben och STARK mun. Så de andra dagarna har jag inte orkat ta igenom allt, för tänk att bara hålla emot och samtidigt aktivera bakifrån och bara hålla handen stilla och se till att hon går genom kroppen.... Men idag var hon inte riktigt lika stark, så jag passade på. Hon sparkade och sparkade, och sparkade och sparkade.... och tillslut så gav hon sig och helt plötsligt fick man en ny häst. Nej inte helt, men vissa steg satt jag på en asfin häst och några andra steg satt jag på en jag vet inte vad ens.. Men det är de bra stegen som räknas och bara dom blir fler och fler igen är det viktigaste.
Hon har musklat på sig en hel del nu, vilket antagligen är anledningen till steget bakåt. Alltid ett steg fram, två steg bak.. Men det positiva är att när jag får igenom dethär så blir hon förhoppningsvis kalasbra!
Sen har jag tänkt på en sak, känns det bra varje dag, då jobbar man inte tillräckligt, det ska vara tungt och jobbigt både för en själv och hästen. Sen ska det bli lättare och lättare på samma nivå. Men när den lättaste nivån blir bra, då ska man pressa ännu mer och då blir det asjobbigt igen... Men det är väll charmen!?
Gjorde mest öppna på volten i trav, försökte ha stilla hand med jämt stöd och dutta med spöet för att aktivera bak. Det tycker hon är svinjobbigt, men det är STOR skillnad från när vi var i Tyskland.
I galoppen började vi med ökning på trekvartslinjen, samla upp så mycket man bara kan in i en halt. Så försöka få piruett galopp in i halten. Inte lätt och det blir inte alltid direkt bra, men övningen ger resultat i allt annat. Sen kunde jag samla galoppen plättlätt på volten utan att behöva använda händerna!! Vilket inte har gått de andra dagarna.
Så jag är nöjd, imorgon får hon nog springa med dipon över bommar, är nog välbehövligt!
Äntligen!!
Här rullar allt på som vanligt, tråkigt väder som tusan bara.. Är så himla trött på mörkret och kylan och då har det inte ens blivit kallt än..
Hästarna mår bra. Bettan har musklat på sig fint och är just nu inne i en svacka.. Så det känns lite tugnt, men det kommer ju såklart leda till någonting bättre. Men allt som kändes lätt för en vecka sen känns svårt igen..
Millen har blivit riktigt stor nu och gud så jag älskar den hästen. Han är så SJUKT fin att rida att jag dör. Just nu tränar vi på att rida rakt. Haha, inte lika lätt som det låter inte! I skritt blir han sur och stannar när han blir rak och i trav vill han bara galoppera. Haha, sötehästen!
Nu kommer lite mer uppdatering varje dag om vad som händer framöver. Det känns så skönt att ha internet iaf!